Beredskapsmaxxing: nödradion du vill ha i stugan, båten och ryggsäcken

Stugan, båten och fjällturen har en sak gemensamt: det är där strömmen och täckningen tar slut först. Då är det en enkel radio med vev och solcell som berättar vad som händer, inte telefonen. Här är utrustningen jag tycker hör hemma i packningen, med nödradion i mitten.

Maxxing handlar om att optimera det som går att styra. Ett strömavbrott går inte att styra, men hur förberedd du är när det kommer gör det. Och det mesta som avgör kostar mindre än en kväll på krogen.

Därför slår radion mobilen när nätet går ner

Radion fungerar när mobilnätet inte gör det. Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och fortsätter sända vid kris och krig, skriver Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB). Där kommer detaljerna: hur läget är, lokala väderprognoser, var du kan hämta vatten och om en evakuering är på gång.

Mobilen hänger på två saker som gärna försvinner samtidigt, master som har ström och ett batteri som räcker. I stugan är täckningen ofta svag redan en vanlig dag, och ute på sjön kan den vara borta helt.

Myndigheten skriver också att det inte finns någon särskild nödradio som bara tar emot viktiga meddelanden. Det som räknas är en radio som fungerar utan el och tar in P4, alltså en som går på batteri, solceller eller vev. Bilradion fungerar också.

VMA och myndighetsmeddelanden går via P4

Ett Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, går ut när något allvarligt har hänt, till exempel en brand som sprider giftig rök. Enligt Krisinformation.se når det dig via radio och tv, som sms till mobiler i området, i appar och från hösten 2026 även via SE-Alert direkt i telefonen.

Hör du utomhuslarmet Hesa Fredrik, en signal i sju sekunder och paus i fjorton som upprepas sex gånger, ska du gå inomhus, stänga fönster, dörrar och om möjligt ventilationen, och lyssna på P4. Larmet testas klockan 15 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, så det är bra att veta skillnaden.

Det som är lätt att missa är myndighetsmeddelandena. Vid mindre allvarliga händelser kan en kommun eller region få sända ett meddelande lokalt i P4, till exempel att dricksvattnet ska kokas, var du kan hämta vatten eller att det råder eldningsförbud på grund av torka. De sänds bara i radio. För den som tänder en lägereld på klipporna är det exakt den sortens besked man inte vill missa.

Vev, solcell och batteri: tre sätt att hålla radion igång

En riktig nödradio har flera sätt att få ström, så att den inte tystnar när batterierna tar slut. Veven, eller dynamon, är reserven som alltid finns. Ungefär en minuts vevande ger oftast några minuters lyssning eller lite ljus. Solcellen fyller på långsamt i dagsljus och gör mest nytta på en stugtrappa i söderläge eller på däck. Det inbyggda batteriet laddar du via USB innan du åker.

Vev och solcell håller radion vid liv, men de fyller sällan ett stort batteri. Ladda den därför fullt hemma, och har modellen ett fack för AAA-batterier lägger du ett paket bredvid.

Vill du jämföra modeller har Krisberedskapen gått igenom fem varianter av nödradio efter laddningssätt, powerbank, drifttid och mottagning. En detalj därifrån som är värd att känna till: FM och AM räcker för P4, och det WB-band som finns på vissa vevradior är det amerikanska vädersystemet NOAA, som inte ger något i Sverige. DAB är inget krav.

Powerbank-funktionen räcker till en nödladdning

De flesta nödradior har ett inbyggt batteri på runt 2 000 mAh som kan ladda en mobil delvis. Det räcker för att skicka ett sms eller kolla läget, men inte för att fulladda telefonen flera gånger. Det finns radior med 4 500 och 10 000 mAh för den som vill ha mer marginal.

Jag skulle ändå se radions powerbank som en reserv och ha en separat, laddad powerbank till mobilen. Det är också vad Myndigheten för civilt försvar råder, tillsammans med att skriva ner viktiga telefonnummer på en papperslapp. Lägg till 113 13 på den lappen. Det är Sveriges nationella informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser, och informationen där är verifierad.

Resten av packningen: ljus, ström och varm mat

Radion ger dig information. Resten handlar om att se, hålla saker laddade och få i dig något varmt.

• Pannlampa och ficklampa. Pannlampan håller händerna fria när du ska fixa något i mörker. En lampa på vanliga AAA- eller AA-batterier tänds så länge du har celler hemma, medan en laddbar USB-C-lampa kräver något att ladda från. Ha gärna en av varje.
• Power station med solpanel. Behöver du driva mer än radio och mobil, till exempel lampor, en router eller en laptop, är en power station nästa steg. Runt 300 Wh räcker för mobil, router och lampa i flera dygn, och en hopfällbar solpanel fyller på i dagsljus. Till båten finns IP65-klassade modeller som tål damm och vatten.
• Stormkök eller gasolkök. Gasol ger hög effekt och kokar upp vatten snabbt, sprit är enklare att lagra i små flaskor. Alla öppna lågor bildar kolmonoxid, så laga maten utomhus eller med fönster och dörr på glänt, aldrig i ett stängt rum.

Så förbereder du radion innan du åker

Det mesta av beredskapen avgörs hemma, innan du kastar loss eller låser upp stugan för säsongen. Det tar en kvart.

• Ladda radion och powerbanken fullt, och testa veven en gång så att du vet hur den känns.
• Ta reda på vilken frekvens P4 har där stugan ligger eller där du seglar, och skriv upp den på en lapp vid radion.
• Skriv 113 13 och dina närmastes nummer på samma lapp.
• Ställ radion där du hittar den i mörker, inte längst in i förrådet.

Det är inte mycket utrustning, och inget av det är dyrt i förhållande till vad det gör. Men den kvällen strömmen går i stugan är det radion i fönstret som vet mer än du.